torsdag 14 januari 2016

Ondskan

Ni som läser romanen Ondskan får diskutera här.
När man skriver en kommentar här i bloggen är det bra att ta fasta på något som har hänt - märkligt eller intressant - och reflektera över det. Vilka tankar väcker textavsnittet? Granska personerna eller karaktärerna, miljön, stämningen, berättarstilen och språket. Kommentera varandras inlägg och ställ frågor till varandra så får vi en diskussion igång.

26 kommentarer:

  1. Godmorgon




    Enligt mig så är boken inte tillräckligt våldsam, läraren sade att den är jätte våldsam och jag blev besviken, det var bara några slagsmål och Erik som fick smisk. Bokens slagsmål är inte tillräckligt detalj. de för min smak och de skulle gärna få vara mer brutala. Jag älskar hur de beskriver fyrtornet fast han inte har så stor fördel i slagsmål som det sägs i boken. Jag tycker också om Eriks karraktär för han är sportig, bryr sig inte om att han blir misshandlad, är kvicktänkt och kan leda ett gäng och slåss mot vem som helst. Pappans handlingar är något som var vanligt på denna tiden och därför påverkar det inte mig och om mamman skulle vara emot vad pappan gjorde till Erik skulle hon bli misshandlad och därför tror jag att hon inte försöker stoppa det.

    Vad tycker ni om boken hittills?

    Skulle ni klara dig med den mentaliteten som finns i boken?

    Andreas

    SvaraRadera
  2. Chingeling!

    Jag tycker att Ondskan är en hittills bra bok men väldigt ensidig: Erik blir slagen och slår andra. Den är ganska hemsk och jag förstår mig bara inte på ¨farsan¨. Varför slår han Erik? Han måste vara någon sorts psykopat eller sadist. Jag förstår mig dock en del på Erik och varför han beter sig som han gör eftersom han fått den uppfostran han har och att systemet i hans skola är som det är. Att Erik kan bedöma hur mycket stryk han kan tåla och planera ut sina taktiker hur han ska ge stryk till människor som inte har betalat sina skulder och hur mycket han måste slå dem för att det ska fungera är intressant men inte nödvändigtvis en bra sak.

    Hur länge har han blivit misshandlad av sin far och varför blir hans bror inte slagen? Är han för ung och kommer han att bli slagen när han blir äldre eller är han farsans favorit och blir därför inte slagen?

    Det att han blev skickad till en internatsola verkade först positivt men efter att ha läst till s.81 var jag inte så säker mera. Systemet på den nya skolan är inte passande för Erik eftersom han är så rebellisk av sig och inte tillåter sig bli förnedrad. Men vad är en lördagsöndag? Är det straffarbete över veckoslutet?

    Trevliga lässtunder

    Anton

    SvaraRadera
  3. Hej alla!

    Jag har läst den givna delen av boken Ondskan och mitt första intryck av boken är att den är ganska ensidig och lite långtråkig. Speciellt under de första 50 sidorna händer det inget annat än att Erik blir slagen och själv slår folk. Tycker ni också att boken börjar ganska dåligt?
    Det börjar ändå hända saker, efter den långtråkiga början, när Erik blir reglerad från sin skola och skickad till en annan skola långt ifrån sitt hem.
    Jag hoppades till en början att det skulle sluta handla om våld efter att Erik bytt skola men det är tydligen våld som är bokens tema och det fortsätter också i den nya skolan. Jag tror att våldet kommer att fortsätta genom hela boken men jag hoppas att det kommer börja hända mer annat när man kommer längre i boken.
    Jag har inget emot att läsa om våld men jag tycker att det blir lite långtråkigt när det bara handlar om våld. Vad tycker ni om då boken handlar så mycket om våld?
    Samtidigt som jag tycker att det är onödigt mycket våld, tycker jag att våldet är ett intressant tema som kommer bra fram i boken. Det är svårt att förstå att Sveriges skolor på 80-talet kunde bestå av så mycket våld och orättvisor som det kommer fram i boken. Tror ni att det verkligen förekom så mycket våld i skolorna som man får en bild av?
    Jag har svårt att första varför Erik agerar som han gör och därför tycker jag hittills inte så mycket om boken. Samtidig vill jag gärna veta hur boken slutar och hur Erik löser sina problem (om han lyckas lösa dem).
    Det jag funderar mest på efter att ha läst 80 sidor av boken är varför pappan slår Erik och varför han slår bara Erik och inte Eriks bror. Har ni nåt bra svar på den frågan?
    Det jag tycker är mest intressant med boken är att den antagligen delvis är en självbiograf. Jag kan inte förstå att någon på riktigt blivit utsatt får så mycket våld som Erik. Kan ni förstå det?

    Hälsningar Emilia

    SvaraRadera
  4. Hallå!


    Jag är hittils på samma noter som Anton; Boken har varit bra men ganska ensidig med våldet och sakerna som händer i boken. Skolorna på den tiden var nog våldsamma och hårda, men den skolan Erik gick i var nog på en helt egen nivå. Lärarna i den vanliga skolan var jätte våldsamma och orespektfulla mot eleverna. Varför? Jag tror att lärarna fick bara mer problem med barnen desto sämre de behandlade dem. Farsan, som lärt Erik att ta emot stryk på rätt sätt, är på sätt och vis uppfostrat Erik på ett bra och självförsvarande sätt. Nuförtiden skulle detta sätt vara jätte brutalt, men om samhället var sådant som i boken, kunde Erik ha uppfostringen till en stor nytta. Tycker ni också att farsan uppfostrar Erik på ett brutalt, men ändå fiffigt sätt om man tänker på hur mycket nytta Erik har fått av det hittills i boken?

    Enligt mig är det mest intressanta i boken det då Erik inte reagerar så mycket på våldet han fåroch måste tåla. Hur kan han tåla endå våldet som han utsätts för helatiden, i skolan och hemma?

    mvh. Oscar från Mattliden

    SvaraRadera
  5. Tjena!

    Jag tycker definitivt samma som Emilia om början, den är mycket långtråkig med allt onödigt våld. Jag var dock positivt överraskad när Erik faktiskt blev relegerad från den första skolan, jag hade inte tänkt att det skulle kunna hända. Jag tycker att det gjorde boken mycket mer intressant och oförutsägbar.
    Om våldet tycker jag delvis samma som Andreas, boken är inte alls så våldsam och brutal som alla har sagt om den. Jag tror ändå inte att det behövs mera våld än det redan finns.
    Jag tycker också att beskrivningarna är utförliga och bra, men Eriks karaktär verkar ändå lite överdriven, till exempel tror jag inte att någon slår ett skolrekord i simning utan uppvärmning eller löper på näst bästa tiden mot gymnasister på 100 meter.

    Jag undrar också varför hans lillebror inte blir slagen, och om han kommer att bli det nu när Erik har åkt. Vad tror ni att händer där hemma under tiden?

    Hälsningar Peik

    SvaraRadera
  6. Tjooflöjt

    Jag håller med Oscar att skolorna var brutala på den tiden men det var ju på det sättet man blev uppfostrad. Som svar på frågorna tycker jag att pappan har kanske ändå uppfostrat lite väl hårt ibland men det är också därför Erik har lärt sig att "stänga av" smärtan och därför klarar han av våldet. Jag håller också med Peik om att Eriks karaktär är helt överdriven fast det nog är möjligt för i hans ålder utmanar gymnasieelever. Jag har också undrat varför lillebrodern inte blir slagen men jag tror att det är för att pappan tycker mer om honom än Erik.
    Under den senaste delen man skulle läsa tycker jag att det började ganska bra med slagsmålet i "rutan" och jag gillar hur han spelar sina kort mot rådet så att han får gratis studietid. Jag förstår ändå inte varför de gjorde som "Bävern" ville och gick med i skolans hemvärn. Ingendera trivdes där och jag tycker att de var smarta som slutade där.
    Det som är intressant är hur Erik behandlas av de äldre, de vill att han ska förlora till varje pris men gymnastikläraren gjorde rätt med att varna Erik om fuskandet. Eftersom boken skulle vara så våldsam tycker jag att rutan skulle borda användas oftare.
    Hur tror ni att ni skulle klara er i rutan?

    Andreas

    SvaraRadera
  7. 1


    Om ni frågar mig så är Boken vid namn Ondskan mycket bra. Jag måste definitivt hålla med Andreas från Lagstads skola då han säger att den inte är tillräckligt våldsam. Jag hade förväntat mig så mycket mera våld och ondska. Jag måste säga att jag “diggar” Erik som karaktär. Han vet vad han sysslar med, nästan som om han studerat till att bli en yrkesmördare. Jag tycker att Eriks tankesätt är extremt intressant, då han vet precis hur han ska mentalt slå ut en annan individ före han tar till fysiskt våld. Jag fascinerades av systemet dom har i hans skola där elever får slå varandra till mos utan att nån egentligen bryr sig i den så kallade rutan. Jag tycker att Jan Guillou skulle ha kunnat skriva Eriks slagsmål i rutan lite mera detaljerat. Men för övrigt så tycker jag att det är en mycket bra bok som jag läser med
    glädje. Jag är ingen psykopat men jag tycker att det är mycket intressant att läsa om hur en person som blivit misshandlad hela sitt liv tänker. Det enda som egentligen irriterar mig med det här projektet är att vi endast får läsa ett begränsat antal sidor per gång. Jag gillar verkligen att Guillou skriver det hela på ett så flytande sätt och hans sätt att skriva på.

    Men jag undrar ändå många saker. Hur kommer Erik att klara sig i sin nya skola? Och hur det kommer att gå med den stackars Pierre.


    Aron

    SvaraRadera
  8. Hej igen!

    Jag har läst 70 sidor av boken sedan senast och tycker fortfarande att den är ensidig samtidigt som jag ändå är intresserad av hur Erik tänker komma undan våldet i Stjärnberg. Tror ni att han kommer lyckas ändra på skolans våldsamma system? Varför tror ni att han alls försöker ändra på systemet? För att han vet hur det känns att bli misshandlad och inte vill att de andra pojkarna skall bli utsatta för samma sak?
    Jag har precis som Oscar börjat fundera på varför `farsan´ slog Erik och jag har funderat en hel del på vad som händer hemma nu när `farsan´ inte kan misshandla Erik längre. Tror ni att `farsa´ slår Eriks bror istället? Tror ni att Erik kommer undan sin far när han gått ut skolan?
    För att svara på Oscars fråga tror jag att `farsans´uppfostran kanske hjälper Erik i Stjärnberg men jag tror ändå inte den är bra för honom. Han skulle ju inte ha blivit reglerad från den första skolan om han inte skulle vara våldsam. Jag tror att det är våldet mot Erik som har gjort honom våldsam och därför är det i princip `farsans´ fel att Erik hamnat i den situation han är. Vad tror ni, varför är Erik så våldsam?
    Jag håller med Peik om att det verkar ganska otroligt att Erik kan vara bättre än gymnasisterna i både simning och löpning. Erik är visserligen sportig men några av gymnasisterna borde ändå vara bättre än han och att göra nytt skolrekord i simning utan uppvärmning är så gått som omöjligt.
    Jag kan inte hålla med Andreas om att boken inte är tillräckligt våldsam. Våldet skulle kanske kunna förklaras mer detaljerat och boken skulle kunna innehålla ett annan sorts våld. Den skulle kunna innehålla våld på ett mycket värre sätt som t.ex. mord, men så som boken nu är skriven tycker jag att den består av för mycket våldsamma slagsmål. Jag tycker att boken skulle bli intressantare om det skulle vara mindre våld men också om det skulle vara våld på ett annat sätt än slagsmålen. Vad tycker ni om våldet i boken, finns det för mycket eller för lite av?

    Emilia

    SvaraRadera
  9. Hej!

    Själv tycker jag att boken fattade en väldigt rejäl våld och gav en väldigt ensidig bild till mig (endast under de första 40 sidorna).
    Jag håller med Emilia!
    Tidigare har jag inte läst en liknande bok som ondskan, för mycket våld och andra våldsamma saker och ting men det är ju en smaksak för att en del tycker böcker är mer underhållande om det är nånsårts “action”. Boken skulle vara trevligare för mig att läsa om det skulle inte hända så mycket våld regelbundet.

    Erik tycks inte bry sig så mycket det som händer hemma hos fast det som händer egentligen är väldigt allvarligt; det är visserligen för att han har blivit så van med det redan.
    Farsan slår mycket och Erik är ledsen men han ändras inte som karaktär fastän han har mycket sorg och därför tycker jag speciellt om honom , han är nämligen en stark person som tål mycket.

    Jag tycker att det var bättre för honom hittils i boken att han blev skickad till en internatskola för där kan han lära sig ett bättre uppfostran än hans farsa har gett åt honom. Pappan är inte nödväntdigtvis en psykopat eller sadist osv , det kan hända att farsan själv har blivit missbehandlad som ung för att då farsan var ung var det säkert ännu mer vanligare att man höll på och slåss.

    Tror ni att Erik kommer att klara sig bättre i realskolan?

    H, Andreas från Mattliden

    SvaraRadera
  10. Tillbaka igen!

    Det här är förståss allas egna åsikter men jag har lite andra åsikter om det du tycker Aron,
    jag tycker att boken hade helt tillräckligt med våld och slagsmålet i rutan var helt för speciellt detaljerad; istället för de 20 sidorna av slagsmålet i rutan skulle det ha kunna vara någonting annat än slagsmål för att boken har fattat bråk och andra problem i en ¼ av boken.

    Emilia jag tror att Erik inte kommer att smita från farsan när han gått ut skolan för att hans relation med farsan är relativt bra fastän de har våld hemma. Håller ni med att farsan bryr sig om Erik på ett underligt sätt fast han missbehandlar honom?

    Boken verkar otroligt syndig , ingen skillnad vart Eriks väg går finns det något problem med eleverna i skolorna eller människorna runtom kring honom, det hör säkert till handlingen,vad tror ni? Flesta av människorna reagerar negativt på Eriks anda och hur han beter sig.

    I senaste inlägget sade jag att realskolan var ett bättre val för honom men “surprise,surprise” fortsatte boken på det motsatta sätter än vad jag antog, boken är smart skriven för att det är svårt att gissa vad det kommer att hända senare i boken på texten av det som händer just då man läser. Aron: om man tar fast av det som har hänt i boken nu , det händer så mycket oväntade saker i boken att man vet aldrig vad det kommer att hända så det är lite svårt att ta del av din fråga, men om man skall ge ett svar på din fråga skulle jag anse att klara bättre fast det slåss för att jag väntar på att något oväntat kommer att ske.

    H,Andreas

    SvaraRadera
  11. Hej!

    Jag tycker att berättelsen har blivit mer mångsidig med alla tankar och taktiker för att övervinna skolans system. När han leker runt med Rådets regler och straff tycker jag att det är ganska roligt att läsa, men det finns kanske lite för mycket av rättegångarna.
    Jag tror att Erik kanske var adopterad, och hans lillebror skulle vara faderns egentliga son. Det skulle förklara varför fadern var så brutal mot Erik, men inte mot hans yngre bror.
    Vad tror ni om pappan?
    För att besvara Emilias sista fråga tycker jag att det finns ganska lagom mycket våld, men också rädsla och andra tankar, vilket jag tycker är bra.

    Peik

    SvaraRadera
  12. Tjoflöjt!

    Handlingen har på senaste tiden blivit mycket mångsidigare och intressantare i och med de olika händelserna. Nu är det ju inte att slå och bli slagen mera. Men en sak jag inte riktigt förstår mig på är realskoleeleverna och varför de inte är vänner med Erik? Man skulle ju tro att de skulle betrakta honom som något slags förebild för att han vågar sätta sig emot och att de skulle själva hjälpa honom och själva börja protestera. Tydligen vågar de inte motsätta sig Rådet och fjärderingarna. Antagligen är de rädda för att hamna i Rutan.

    Erik verkar ha kommit på ett rätt så bra sätt att ta itu med Rådet och fjärderingarna efter rutan utan att bryta mot några värre regler och det verkar fungera för tillfället. Men håller det i längden? De kommer säkert att hitta på ett sätt att få honom att sluta men jag undrar hur.

    Och varför måste de röka? Det har ju inget beroende? Det är ju bara ännu en orsak att döma Erik för något.

    Anton

    SvaraRadera
  13. 2

    Jag anser att boken är aningen ensidig, men ensidig på ett “bra” sätt. Även om 70-80-talet var extremt fina tider så gick ju nog i och för sig saker mycket mer brutalt till på den tiden. Jag tycker att det är imponerande, hur långt Erik och Pierre är beredda att gå bara för att få sina två stycken cigaretter om dagen. Och rådisarna är bara så överdrivet besatta av att göra livet till ett helvete för de yngre för de yngre eleverna. Det var mycket intressant för mig att få veta hur man döljer sitt rökande, även om jag inte röker själv.
    Och hur eleverna arbetade i maskopi med sitt fusk i simtävlingen var också mycket facinerade. Det är rentav synd om de stackars hjärntvättade och korrupta eleverna i skolan är beredda att gå nästan hur långt som helst bara för att bidra till ett system som de inte ens själva förstår sig på till hundra procent.

    Aron

    SvaraRadera
  14. Tjenixen

    Jag hoppas lite som Andreas att Erik flyr från sin far när han kommer tillbaka från skolan och orsaken till att alla är emot Erik var han än är är att han inte respekterar de andra, han lyder ingen etc etc. Håller också med Peik om att den är mångsidigare och att det är roligt att läsa om hur de utmanar rådets system.
    Det som fastnade mest hos mig under det senaste stycket var när han blev skållad, om detta var rådets hämnd för hans dåd på "skitenhielm" så blev de helt för butthurted. Jag nästan till och med hoppas att rektorn skällde ut dem och samtidigt frågar jag mig att varför gick Erik med på att sätta ner stolpparna när det var klart att det var något som de skulle använda mot honom? Det som jag inte heller var nöjd över var att de inte fortsatte vägra peppisar efter att Pierre blev slagen. Tror ni att de kommer fortsätta vägra peppisar?


    Andreas

    SvaraRadera
  15. Tjenixen!


    Klosternatten lät ganska hemsk eller sådär farlig, men sen när den till sist kom så tycker jag att Rådet gav upp ganska så lätt. Det enda de sist och slutligen gjorde var ju att kasta in ämbaret med avföringen i Pierres och Eriks rum. Erik spelade sina kort smart i rättegången då de försökte få fast honom för att ha kastat skiten på Skitenhielm och att bryta mot paragraf 13. Det var en ganska intressant händelse.
    Terrorbalansen mellan Erik och Rådet tycker jag att varade ganska länge. De två månaderna måste ha varit ganska sköna för Erik och Pierre då de inte behövde bry sig om Rådet men samtidigt lite oroande då de inte visste vad Rådet planerade och vad de skulle göra till näst.

    När Pierre hamnade upp i Rutan för att han vägrade peppis trodde jag att han skulle få mera stryk än han sist och slutligen fick. Det trodde jag också medan Skitenhielm och Blinkfyren höll på att sparka och slå honom. Det lät värre än vad det var tycker jag.

    Sedan när Erik blev fastbunden på marken vid pålarna han spikat fast i marken och Skitenhielm hade jag ärligt talat ingen aning om vad som skulle hända men att de skulle hälla kokande vatten över honom hade jag i alla fall inte väntat mig.
    Men borde man inte få lite värre brännskador av det än vad han fick?

    Anton

    SvaraRadera
  16. Hejjsan!

    Nu börjar jag närma mig slutet av boken och mina åsikter är fortsättningsvis att boken är enformig men ändå intresseväckande. Det är fortfarande väldigt mycket våld men det har börjat hända lite annat än de enformiga slagsmålen vilket jag tycker är bra. Händelserna är inte lika förutsägbara längre, tidigare visste man med ganska stor säkerhet att allting Erik gjorde skulle leda till slagsmål men det är inte så längre. Tycker ni också att boken blivit bättre?
    Valet av nya rådsmedlemmar och klosternatten som efterföljde var intressanta eftersom man inte kunde förutspå vad som skulle hända. Tycker ni att rådets val av klostring av Erik var bra? Jag tycker själv att det var väldigt barnsligt att kasta skit på honom, rådet skulle ha kunnat göra något mycket värre. Vad tycker ni att rådet borde ha gjort mot Erik? Jag tycker att det var både modigt och idiotiskt av Erik att samla ihop skiten och kasta den tillbaka på Silverhielm. Vad anser ni, var det smart eller bara dumt av Erik att ge tillbaka?
    Jag tycker det är intressant att Erik nu försöker ändra på skolans system genom att ge rådmedlemmarna öknamn istället för att använda våld. Problemet är bara att Erikss nya taktik har lett till att rådet tagit till mycket värre åtgärder mot honom, t.ex. skållningen av Erik var helt sjuk. Tycker ni att det är bra att Erik försöker ändra på skolans system och hjälpa de som är svagare än han? Tycker n att det är okej att lärarna inte lägger sig i vad eleverna gör?
    För att svara på Andreas (från Lagstad) fråga måste jag säga att jag tror att det är väldigt få som skulle klara sig lika bra som Erik i rutan. Han är van vid att slåss vilket de andra barnen (och jag) inte är. Resultatet när Pierre hamnade i rutan är ett bra exempel för hur det skulle gå för de flesta av oss. Fastän Pierre försökte försvara sig hade han ingen chans mot de två äldre pojkarna.
    Jag förtår inte hur det överhuvudtaget går unga pojkar i Sjärnberg längre. Det måste väl finnas någon annan skola som inte har ett lika våldsamt system? Varför byter inte pojkarna skola?
    Peiks teori om att Eriks är adopterad verkar bra men det känns ändå inte som en bra orsak att slå Erik. Jag hoppas man får veta mer om Eriks familjeförhållanden innan boken tar slut!

    Emilia

    SvaraRadera
  17. Hejsan Hoppsan!

    Bokens tredje del verkade mest intressant hittills. Till exempel det när Pierre vägrade att skrika och slåss som en galning och gick bort från straffarbetet från läraren och andra elever. Tyckte ni att det var värt att vägra göra vad läraren sade, och sedan ta stryk i rutan?

    För att svara på Antons fråga om Eriks brännskador tycker jag att han borde ha fått värre brännskador än vad han fick. Fast man hällde också kallt vatten på honom, får man lätt av kokande vatten brännskador och när man hällde ännu över hela kroppen det, garanterade man att han skulle ha fått dem.
    Efter att Erik hade fått sitt stryk och vattnen på sig, höll han sig ändå med i spelet med att försöka bannlysa traditionerna skolan hade. Om jag själv skulle ha fått sådant stryk, skulle jag inte vara med mera i bråken och vara så osynlig som möjligt. Vad tycker ni om det här? Vad skulle ni göra?


    mvh. Oscar från Mattliden

    SvaraRadera
  18. Hallå!

    Jag tycker helt samma som Emilia; jag gillar att boken är helt oförutsägbar, men boken är ändå för ensidig för min smak. Jag tycker också att klosternatten var bra och intressant som omväxling, men den verkade lite utdragen (lång).
    Jag tycker nog också att det var helt idiotisk att hämnas så snart; han visste inte vad som skulle hända, till exempel skulle någon kunna vakna, och så skulle det vara kört för honom.
    Det verkar som om ni läst lite längre än vi, till exempel att Rådet(?) häller kokande vatten över Erik. Det verkar helt otroligt och det låter som om våldet blir lite överdrivet i fortsättningen.
    Jag undar verkligen vad som händer i slutet av boken.

    Peik

    SvaraRadera
  19. Hej,hej! (tredje blogginlägget)

    Bokens handling har förändrats mycket sen senast, Erik har begått bl.a “klosternatten” och rådet osv, Pierre har blivit slagen.

    För att svara på Emilias fråga anser jag att det var bättre att Erik gav tillbaka för att då fortsätter boken på ett “bra” sätt enligt bokens handling hittils.
    Tillägg: på ett bra sätt menar jag att det går bra för Erik för att han är den s.k. huvudpersonen i berättelsen.

    Det känns som att rådet släpper Erik alltid att gå undan ganska enkelt, det känns som om han skulle ha börjat få lite mer kontroll över rådet,speciellt efter klosternatten.

    Håller ni med att kamratuppfostran i boken är lite underlig och det fungerar inte i dethär skedet av boken
    Det låter som att ni har stora förväntningar inför slutet av boken.

    H, Andreas (mattliden)

    SvaraRadera
  20. 3


    Våldet i Ondskan blir bara mer och mer intensivt. Jag tyckte att det var fascinerande hur Erik bara stod och tog emot slag efter slag av Silverhielm efter att han provocerat honom till att göra detta illdåd. Att hälla en hink med avföring i en annan persons ansikte är definitivt inte schysst. Jag förstår att Silver/Skitenhielm blev förbannad på honom, men å andra sidan så vet jag inte helt vad han hade förväntat sig. Med tanke på att Erik redan tidigare gett på käften åt äldre elever så borde Silverhielm inte ha förväntat sig något annat.
    Det som förvånade mig dock att Pierre inte egentligen brydde sig så hemskt mycket om att någon kom och slängde in en hög avföring på hans säng och kläder. Jag hade förväntat mig att han inte ens skulle vara närvarande under Klosternatten. Hur som helst så gillar jag hur handlingen utvecklar sig.

    R.I.P Lemmy

    Aron 9e

    SvaraRadera
  21. G’day m8s!

    Okej nå vi börjar med mössan med de tre hålen. Det han gjorde tycker jag att var helt smart, men jag trodde inte att han skulle sätta igång med att hämnas så snart efter att Pierre gett sig av. Först så tycker jag att det verkadeväldigt dumt och riskabelt men då det fungerade så var det väl helt smart.Kanske. Men var det nödvändigt? Vad skulle ha häntom han inte hade gjort det? Och måste han slå dem så illa? Först förstod jag inte hur han klarade av att inte lämna spår efter sig men sen när man fick “följa” med honom till skogen då han skulle slå, var det Silverhielm?, så blev det klarare hur han kunnat undvika att bli fast.

    Eriks relation med finskan önskar jag att skulle ha blivit mera ingående beskriven men det gav åtminstone lite variation i berättelsen.Men som jag sa så önskar jag att den skulle ha blivit bättre beskriven för då skulle berättelsen ha blivit mera ihophängande.

    Till sist så undrar jag hur Erik kom iväg med hotandet av Silverhielm i skogen? Silverhielm nämndes ju inte efter incidenten i skogen. Jag skulle åtminstone ha velat veta mera om vad som hände åt honom. Vart tog han vägen? Blev han i skogen och frös ihjäl? Kanske inte.
    Var han rädd att säga något om det åt rektorn eller Rådet? Var han rädd för att Erikskulle slå ihjäl honom han tjallade på honom?

    Vad tycker ni om bokens slut? Jag tycker att det att han slog sin far så var dumt men ändå nödvändigt. För om han inte skulle ha gjort det så skulle ju allting bara ha fortsatt.Men vad fick det för konsekvenser att han gjorde det? Det berättades ju inte eftersom boken tog slut efter det men vad tror ni att hände efter det? Fungerade det eller skulle farsan gå och berätta åt någon? Det skulle i och för sig inte fungera för, som de sa i boken, så skulle Erik bara berätta om alla de gångerna farsan slagit Erik.

    God hjul och gott nytt hår!
    (R.I.P. Lemmy Kilmister)

    Anton

    SvaraRadera
  22. G'day m8s!!

    Jag håller med Andreas att rådet släpper Erik helt jättelätt undan och kamratuppfostran fungerar int på något sätt.
    Personligen tycker jag inte som Peik med att klosternatten skulle vara för utdriven utan jag tycker att den var helt passlig.
    Håller även med Oscar om att Erik borde ha fått värre brännskador än vad han fick.
    Av den senaste delen stör det mig mest att hur idiotiska Erik och Marja är när de skickade brev till varandra. Det jag också blev och fundera på var hur rådet använder psykiskt våld mot Erik istället för fysiskt. Att Pierre reagerade som han gjorde var ganska fövånade genom att han slutade på stjärnsberg och flyttade till Schweiz. Skulle ni ha gjort som Pierre eller vad skule ni göra?
    När han kom hem igen tror ni att han på riktigt gjorde allt till sin pappa som han sade att han skulle göra och hur tror ni att det slutade?
    Fick han fara och häsa på Marja?

    god hjul och gott nytt hår
    Andreas

    SvaraRadera
  23. 4


    Nu när jag läst färdigt Ondskan så måste jag säga att den var extremt bra. Det är den första boken av Jan Guillou som jag har läst men definitivt inte den sista.
    Slutet var bra och jag gillade hur boken slutade plötsligt, och man aldrig fick veta hur det sedan gick för Erik och hans pappa. Jag undrar hur det sedan gick med Eriks komplicerade relation med kvinnan från Finland. Hela historian med Pierre var nog sorglig och jag tycker att det var ytterst synd att han lämnade skolan. Men man kan nog förstå varför han gjorde det med tanke på omständigheterna.
    Hur som helst så var Ondskan en bra bok.

    RIP Lemmy Kilmister

    Aron 9e

    SvaraRadera
  24. Hej!

    Nu när jag läst boken till slut, tycker jag att den sista fjärdedelen var den bästa, eftersom Erik fick hämnas till rådisarna, och boken fick lite variation med den finska servitrisen.
    De tre första delarna verkade inte så våldsamma som jag hade hört från andra, men den sista fjärdedelen uppfyllde nog beskrivningarna med till exempel skållningen och lämnandet av Skitenhjelm för att dö (?).
    Jag hade nog gillat att läsa lite mera om vad som hände efter att Erik kom hem, till exempel om han åkte för att träffa Marja eller Pierre. En detaljerad beskrivning av när Erik slår sin pappa skulle nog ändå inte behövas, det har det nog funnits tillräckligt av.

    Jag tycker att boken var riktigt bra med tillräcklig spänning, och till och med lite kärlek i slutet, och oförutsägbarheten var också mycket bra.
    Boken var definitivt våldsam, men jag tycker inte att den var hemsk att läsa eftersom händelserna verkade så otroligt orealistiska/omöjliga i dagens samhälle.

    Trevliga lässtunder!
    Peik

    SvaraRadera
  25. Hej!
    Boken är nu slutläst för min del och jag blev positivt imponerad av bokens slut, jag tycker att böcker skall ge tankar att vad som händer efter slutet för att det kan ge upphov till läsaren att läsa en ny del av boken om den var intressant och gav bra eftertankar d.v.s man vill veta mer vad som hänt (om boken är en serie).

    Tyckte ni med att det var ganska förväntat att Pierre skulle lämna Stjärnberg? men det var dessutom ganska synd för att jag skulle ha villa veta mer vad som hänt åt stackars Pierre.

    Personligen tycker jag precis som Anton, jag förstår vad du menar med de onödvändiga sidorna med att slå farsan och de nödvändiga sidorna att slå honom, det var en bra analys!
    Svar på Andreas fråga: om jag skulle ha varit Pierre skulle jag inte nödvändigtvis ha flyttat till schweiz men åtminstone bytt skola eftersom då skulle han ha fått en ny chans till en bättre miljö.

    Mina förväntningar av boken motsvarade det som hände, bokens röda tråd var intressant så som jag hoppades. Det var endast en sak som var ganska oförväntad i sista delen och det var då Erik slog sin farsa.

    Det har varit trevligt att delta boksnacket och jag vill tacka er för det och trevlig fortsättning på året!
    h, Andreas (mattliden)

    SvaraRadera
  26. Mojn!

    Nu när jag har läst Ondskan till slut, så började jag tycka om den mera och mera.
    I början av boken ansåg jag att den innehöll för mycket familjevåld och andra aggressioner. Jag tyckte det var obehagligt när man mitt i allt hoppade in i en sådan berättelse. När man väl kom igång med boken började sakerna och händelserna hänga bättre och bättre samman. Boken tog slut lite plötsligt, men budskapet var väl att Erik ville göra slut en gång för alltid på våldet från sin far. Tyckte ni att det var rätt att han slog sin far, eller borde han ha funnit en annan utväg?

    Min pappa hade för en tid sen rekommenderat Jan Guillous böcker om svenska agenten Hamilton, men den här boken var nog någonting helt annat. Underligt nog, fast boken var helt annorlunda än vanliga deckarserier, så tyckte jag om den.

    mvh. Oscar från Mattliden

    SvaraRadera